Siffran 9

Fram till att jag var nio år gammal så ändrade jag hela tiden vad som jag sade var mitt turnummer efter hur gammal jag var. Men när jag var nio så bestämde jag mig för att nio skulle vara mitt turnummer från och med då. Detta gjorde att jag hade en liten förkärlek för siffran nio.

På högstadiet hade jag märkt ett roligt system med just siffran nio som jag berättade för min mattelärare. Nämligen att siffran nio fungerar ungefär som noll om man räknar med tvärsumma. (När man adderar ihop siffrorna i ett tal om och om igen tills det bara blir ett ensiffrigt tal kvar (Jag vet inte om det heter något annat egentligen, men i mitt huvud har jag alltid kallat det för tvärsumma.) t.ex. 174: 1+7+4= 12, 1+2=3)

För min mattelärare lade jag alltså fram denna tanke:

Allt som man multiplicerar med 0 blir 0

Allt som man multiplicerar med 9 blir 9 (tvärsumma)

38x9=342, 3+4+2=9

8 är ju ett mindre än 9 och skulle alltså då motsvara -1

8x1=8

8x2=16=7

8x3=24=6

8x4=32=5

Osv. Inte revolutionerande utan helt logiskt, jag vet.

7 motsvaras således av -2 eftersom det är 2 under 9 (som är som 0)

7x1=7

7x2=5

7x3=21=3

7x4=28=10=1

Osv

Allt som man adderar med 9 (eller 0) blir sin egen tvärsumma.

5+9=14=5

8+9=17=8

Om man ska räkna ut tvärsumman av ett högt tal så kan man först räkna bort alla nior (eftersom de är noll) och sedan bara addera resten av siffrorna för att göra det enklare.

7449523:

9 bort

4+5 bort

4+2+3 bort

Kvar:7

Eller långa vägen: 7+4+4+9+5+2+3=34=7

Jaja, det fungerar, vad är vitsen undrar du? Ja, det kanske inte finns så stor vits med det hela, man kan räkna ut huruvida ett tal är jämnt delbart med 9 iller 3, men poängen var just vid det här tillfället inte att det var någon vits med det hela utan att jag hade upptäckt det här och ville få lite stöd i mina tankar av min mattelärare, som jag tyckte borde ha ett intresse för roligheter med siffror.

Jag fick det här gensvaret:

”Mm. Har du tänkt på att en sexhörning är väldigt speciell? Det finns inga andra geometriska former som går att bygga ihop på samma sätt som en sexhörning. Inte en cirkel t.ex.”

Tack för att du lyssnade, tänkte jag. Det där var ju en helt irrelevant information med utgångspunkt i min tankekedja om siffran nio.

Så gick jag hem, berättade det hela för min pappa istället som blev precis lagom begeistrad och jätteimponerad. Och tyckte att jag borde visa det för min mattelärare…

Mitt intresse för tvärsummor och siffran nio har dock hållit i sig, min hjärna är av den sorten som gillar siffror och mönster. Jag räknar alltid automatiskt ut om tvärsumman på bilnummer är nio eller inte. Och mina två systrar som var på promenad med mig en gång fick erfara detta, men var nog inte lika hänförda som jag över det faktum att fyra bilar i rad hade tvärsumman nio… Men de sade iaf inte rakt ut att jag var knäpp, för de känner ju mig. :D

(Eric, märkte du av mitt iller?)

Filosofisk fönstervy

6-åringen tittade ut genom fönstret på de stora snöflingorna som föll, och sade:


Snöflingor är gjorda av snö.
Snö är gjort av snöflingor.


Can´t argue with that! ;)

Smör-nazist

En kollega till mig sade att om man ser till att smöret i ens smörpaket alltid har en vågrät yta så är man en smör-nazist. Hon var det själv, och tydligen är jag det också.

Så här såg mitt smör ut idag vid lunch:

Jag är medveten om att jag alltid tar smör från den högsta punkten i paketet, men det är ju för att det är mest praktiskt. Det är ju jobbigt att ha ett smörpaket med en stor grop i bara, eller hur? Så då är man tydligen smör-nazist :-)

Nu är glada julen slut, slut, slut

Vad ser vi här? Ett litet skogsparti vid utkanten av ett villaområde.

Men vad döljer sig där inne efter helgen?

 Just det... Hela villakvarterets alla julgranar! Jag orkade inte ta kort på alla som låg där, men det var faktiskt fler än så här...

 Här sitter t.o.m. glittret kvar

Är det här verkligen OK?

Spegel, spegel...

Det är nåt visst med bebisar och speglar ändå...

:-)

Terminsstart

Efter ett helt jullov var det ju dags att komma tillbaka i de gamla rutinerna igen. När man släpar sig upp på morgonen och åker till jobbet igen så tar det ju bara några minuter innan det nästan känns som om det aldrig var något lov alls. Man hamnar i de gamla spåren ganska på en gång… Det är inte riktigt samma sak när det inte är sig själv man ska ställa om till vardagsrutiner utan barnen som nu, åter, ska upp tidigt och äta frukost och klä på sig och borsta tänderna och klä på sig igen innan åtta. Men det gick det också J

En lite spännande händelse inträffade dock dagen innan första skoldagen. Jag letade reda på 6-åringens ryggsäck så att jag inte skulle behöva leta efter den under morgonstressen. När jag lyfte fram den från under jackhögen kände jag att ryggsäcken vägde lite för mycket och slogs av en skrämmande tanke: Det är väl ändå inte matsäcken från avslutningsdagen i december…?!

Ganska äcklad lyfter jag upp en termos och en smörgåslåda ur ryggsäcken och ger min man en hjälplös blick, han var ju redan på väg till sängen eftersom klockan hunnit passera midnatt. Så där stod jag och jag visste att det här inte var något att skjuta på.

Smörgåsburken först. Han hade ätit upp nästan hela smörgåsen, det kunde jag se, det var bara en tugga kvar. Den lilla tuggan hade gjort ett bra jobb att omdekorera inne i burken och det luktade omisskännligt av den där torra jordliknande mögellukten. Det som gick att skaka loss hamnade i komposten och resten gick ändå rätt så bra att skölja ur och efter en rendiskning för hand var den redo för diskmaskinen, och sedan var den godkänd för vidare bruk.

Sedan termosen. Alltså: oavsett hur urdrucken man kunde anse att den varma chokladen var så kan tre veckors instängning i en termos ändå göra storjobb på de få droppar som onekligen fanns kvar där i. Att öppna termosen gjorde nästan att jag längtade efter smörgåsmöglet, plötsligt luktade det inte alls så äckligt, jämfört med kräklukten som mötte mig nu.

Brännhett vatten och massor av diskmedel i flera omgångar varvat med lukttest. Det finns bara två val i det här läget: Riktigt rent eller slänga bort. Jag tror inte att det var meningen att termosen efter försäljning skulle plockas isär på detta sätt, men jag var tvungen att komma åt överallt. Och det visade sig att det inte var alltför svårt att komma åt där inne, med lite hjälp av dessa praktiska verktyg:

Efter en timmes diskande, isärplockande och luktande var det till sist bara den lilla gummiringen som fortfarande luktade illa. Så den ska få åka på ett dygns spa med ett uppfräschande citronsyrabad!

Mmm

Inte så illa för en tisdagkväll :)