Tankar på en buss

När jag pluggade i Örebro, så åkte jag buss varje dag till och från universitetet. När man bara sitter där och inte har så mycket att göra hinner tankarna fara runt lite i huvudet.

En dag for mina tankar åt det här hållet:

Olika tal som ha samma summa när man adderar dem borde kunna hamna ganska nära varandra när man multiplicerar dem. Men så är det ju inte. 6x6 blir ju inte alls samma sak som 1x11 t.ex.

(När jag var barn och satt och byggde med duplo upptäckte jag detta också, men på ett barns nivå. Till duplot hade vi staketbitar. Om jag hade 8 staketbitar och byggde ihop dem 2+2+2+2 så kunde 8 djur få plats där innanför (hästar, kor). Men om jag satte ihop dem 1+3+1+3 så fick bara 6 djur plats. Samma inhägnad kunde alltså rymma olika många djur.)

Tillbaka till bussen. Jag funderade på hur stor skillnad det egentligen blir när man jämför tal som är längre eller närmre varandra, men har samma summa vid addition.

6x6= 36

5x7= 35

4x8= 32

3x9= 27

2x10= 20

1x11=11

Det roliga som jag upptäckte var mönstret på skillnaden.

36 är högst.

35 är 1 mindre

32 är 4 mindre (än 36)

27 är 9 mindre

20 är 16 mindre

… ser ni mönstret? Det är ju samma tal som när man tar

1x1= 1

2x2= 4

3x3= 9

o.s.v. 

Roligt! tyckte jag och testade runt i skallen om det fungerade på andra tal också.

8x8= 64

7x9= 63       diff 1

6x10= 60    diff 4

5x11= 55    diff 9

Det gjorde det!

Skojigt?

Tråkigt?

Knäppt?

Onödigt?

Helt totalt stört?

Kanske allt detta… men intressant är det. I alla fall tycker jag det!!

Framme! Dags att kliva av.

Jag sade: Ligg ner!

En process som går fram och tillbaka hela vägen från dagis/skola till hemmet:
Jag vänder rätt lillgrabben, lägger ner honom i vagnen och drar upp suffletten.
Han vänder sig runt, ställer sig på knä och ska kika ut.

För mig att vända tillbaka honom mot hans vilja, tar det ca 20 sek.
För honom att vända tillbaka och kika upp igen, tar det ca 7 sek.

Jag inser att det här är lite som ett steg framåt och två steg tillbaka... Jag förlorar tid helt enkelt. Så till sist får han stå där, lite som en hund med huvudet ut ur rutan på en bil, och jag får gå på helspänn istället och vara beredd så han inte kastar sig åt sidan, men det gör han inte. Han är så nöjd med att "stå" där och kika ut.

Dags för sittvagn och sele snart.

Candycrush-kross

Jag vet inte hur många av er som läser detta som känner till Candycrush, men de flesta har nog hört talas om det. Jag brukar spela det på våran platta.

Igår (i natt) spelade jag och målet var att komma upp i 15 000 p innan tiden, 30 sek, tog slut. Man kan få plustid under spelet och det fick jag... hela tiden. Man kan inte få mer än starttiden, men jag låg på 25-30 sek nästan hela tiden.

Efter en stund insåg jag att jag kommer kunna få 1 000 000 p Jag tror att det är det mesta jag har fått på någon bana. Då känner man ju... Hur långt kan det gå? 10 000 000? - tydligen!

Jag började tänka att här kommer jag kunna sitta hela natten utan att banan tar slut. Så jag bestämde mig för att om jag får 15 000 000, alltså 1000x mer än målpoängen, så låter jag tiden gå ut sedan. Det fick jag.

Helt sjukt, tycker jag själv. Om det går att få 1000 gånger mer än målpoängen så har någon missberäknat svårighetsgraden litegrann :D

Jag vet inte riktigt hur lång tid jag satt med samma bana... men jag hade inte fullt liv (5) när jag började. När jag hade slutat hade liven hunnit fyllts upp till fullt, alltså 5. Men jag hade ju inte heller förlorat det här livet så då hade jag 6 liv... mer än fullt!! Crazy, men lite one-time-skoj.

Det här var level 252, för alla er candycrushare som vill testa, shoot! Men se till att ni har gott om tid på er ;-)

Jag vet inte vilket som är knäppast:
Att det gick att få så mycket poäng
Att jag verkligen gjorde det (2 tim?)
eller
Att jag var så säker på att det gick bra att jag kunde leta fram kameran och fota processen 7 gånger under spelet utan att förlora!

Sedan var det tack och godnatt iaf :)